Syfte Uppsatsens syfte är att jämförande och beskrivande undersöka hur föräldrar upplever att skolvalet påverkat deras barns situation ur ett integrationsperspektiv. Metod Materialet för undersökningen har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, dessa har jämförts dels med varandra och dels med tidigare forskning. Vi har varit i kontakt med två olika föräldragrupper, en i Spanien och en i Sverige. Resultat Skolvalet kan ses som ett aktivt deltagande i samhället genom det aktiva val som det innebär att välja. Båda respondentgrupperna är överens om att det är viktigt att integreras och att det största ansvaret ligger hos invandrarna. Anledningarna till att man väljer en skola som speglar den egna kulturen är ofta desamma.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever på grundskolans senare del, vilka gjort ett Aktivt skolval. Som metod används skriftliga öppna frågeställningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förväntningar eller besvikelser på den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansåg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstämmelse med beskrivningen om skolan i vår senaste läroplan.

Syftet med studien är att ta reda på hur föräldrar till ett barn med Downs syndrom tänker om ett kommande skolval. Vilka förutsättningar blir viktiga, och hur eventuell information som de får kan påverka dem. Valmöjligheter kring skolform och skola är varierade, och informationen kring detta kommer från flera olika håll. Undervisning och stöd i grundskola respektive särskola organiseras på olika sätt, vilket i sig skapar olika förutsättningar för barnen att kunna utvecklas. genom kvalitativa intervjuer har jag kunnat undersöka vad som blir viktigt för fyra föräldrapar, och hur de tänker kring de olika alternativen..

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen.

Syftet med studien är att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska åsiktsbildning. Bakgrunden till studien är det skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frågetecken då resultatet skilde sig markant från det som framkom i riksdagsvalet. Frågeställningarna är följande:- Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut?- Vilka politiska sakfrågor tilltalar gymnasieelever?- Vilka faktorer påverkar ungdomarnas politiska ståndpunkt?Undersökningen skedde via en enkätstudie bland 131 gymnasieelever på Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren från dessa har sedan sammanställts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jämföra olika variabler med varandra.Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frågor.

Undersökningens syfte har varit att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka vad som avgör skolvalet. Mina huvudfrågor i arbetet har varit: Vad anser föräldrar är viktigt i frågan om skolvalet? Vilka faktorer har betydelse när föräldrar väljer skola? Hur många föräldrar väljer bort den närliggande skolan och varför? Och Vilken betydelse har det sociala rummet när det handlar om skolvalet? Min undersökning gjordes i form av kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua tio föräldrar bosatta i ett bostadsområde liggande i Malmö. De har alla barn som nyligen börjat i förskoleklassen.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar samhällsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhällsprogramseleverna i sitt skolval framförallt påverkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lärare, valbara kurser, skolmat och allmän stämning på skolan. Dessutom spelar skolans geografiska läge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nära tåg och buss och ganska centralt.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera hur ett specifikt urval av Malmöungdomar tänker och resonerar kring deras eventuella framtidsvisioner gällande den egna utbildningen i det svenska utbildningssystemet och i förhållande till deras etniska och kulturella bakgrund. Undersökningen består av kvalitativa djupintervjuer med ungdomar från olika stadsdelsområden i Malmö stad. Studien baseras på en tidigare intervjustudie som genomförts under vår utbildningstid på lärarutbildningen i termin tre med samma ungdomar. I undersökningen ska det dels tas reda på hur det nu har gått för dessa ungdomar med deras fortsatta studier och dels vilka förutsättningar ungdomarna har i förhållande till det svenska utbildningssystemet och samhällsintegrationen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen mot att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, ändå kan vidmakthålla den sociala reproduktionen inom skolan.

Den aktuella studien kretsar kring temat det fria skolvalet och ämnar studera Uppsala kommuns ?högstadiemarknad?. Detta görs ur två hänseenden. Dels genom att kartlägga högstadiemarknadens etablering och utseende, i termer av friskoleetablering, sedan skolvalsreformernas införande i början av 1990-talet fram till 2014, och dels genom att studera hur några potentiella faktorer påverkar enskilda skolors förmåga att rekrytera elever på marknaden, sett till hur många elever de lockar läsåren 2006/07, 2009/10 samt 2013/14. Följande två forskningsfrågor besvaras: Hur har högstadiemarknaden i Uppsala kommun, sett till producenterna och huvudmannatypernas andelar av marknaden, förändrats sedan införandet av det tidiga 1990-talets skolreformer? Och kan lärartäthet, marknadsföringskostnad, skolkvalitet, betyg eller huvudmannatyp förklara den andel enskilda högstadieskolor har och har haft i konkurrensen på samma marknad? Studien baseras främst på data från Skolverkets offentliga databaser och analyseras via tabellanalys och linjär regressionsanalys.

Syftet med uppsatsen är att undersöka möjliga påverkansfaktorer till varför en mindre friskola ärunderrepresenterad av elever med utländsk bakgrund. För att uppnå syftet ställs tvåfrågeställningar; (1) Vilka förklaringar ger elever med utländsk bakgrund som inte studerar påskolan till varför de inte valt att studera vid skolan? (2) Vilka förklaringar ger elever med utländskbakgrund som studerar på skolan till varför de har valt att studera vid skolan?För att svara på dessa frågor genomförs dels en litteraturstudie, dels en mindre kvantitativenkätundersökning samt en mindre kvalitativ intervjuundersökning. I litteraturstudien går jagigenom olika påverkansfaktorer till den idag påfallande ökande etniska skolsegregationen samtden teori som ligger till grund för analysen av mina två mindre studier.Resultatet visar att det inte finns något entydigt sätt att förklara friskolans brisande mångkultur.Utifrån litteraturstudien samt uppsatsens två mindre studier konstaterar jag att det åtminstonefinns tre påverkansfaktorer till skolans bristande mångkultur. (I) Staden har en påfallande etniskboendesegregation, som påverkar skolornas elevsammansättning, (II) Kompisrelationer är viktigaför skolungdomar vid deras skolval och (III) Skolans information är bristfällig, både om självaskolvalet och om skolans arbetssätt.

Marknaden för datalager har sedan mitten på 1990 talet expanderat kraftigt. Det finns emellertid forskare och utvecklare vid företag som menar att dessa datalager är allt för passiva. Med det menar de att alla uppgifter som är relaterade till analys av data måste göras manuellt. Det finns dock hjälp att få när det gäller detta. Lösningen heter aktiva datalager, dessa datalager har ett så kallat aktivt beteende.

Aktivt lyssnande är en teori som berättar hur man kommunicerar med studenter när man undervisar. Detta är ett försök som tillämpar Aktivt lyssnande vid samtal gällande matematisk problemlösning på gymnasienivå. Syftet med detta försök är att studera förändringen av dialogen mellan läraren och studenten under matematiklektionerna. Hur förändras typen av matematiska frågor som studenten ställer till läraren under dialogerna? Hur förändras - tidpunkten då studenten väljer att ställa sin fråga före, under eller efter påbörjad lösning? Kan Aktivt lyssnande hjälpa läraren att tolka studentens språk och förmedla sitt budskap? Datainsamlingen skedde sommaren 2007 hemma hos forskaren med aktivt deltagande.

Då dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan är det inte längre möjligt att endast lägga på mer pansar för att få tillräckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten påverkas negativt i allt för stor grad, därför börjar nu system för aktivt skydd slå sig in på marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot såsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad länder i vårt närområde. Infanteriets huvudbeväpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, är i många fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt är utrustad med nå verkan i mål som är skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.

Utifrån en historisk jämförelse av de tre äldsta svenska ETFerna undersöker vi huruvida svensknoterade ETFer är en bättre placeringsstrategi än aktivt förvaltade Sverigefonder. Studien genomförs med de fyra utvärderingsmåtten Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Jensen?s alfa samt Information Ratio för att se om ETFer ger högre riskjusterad avkastning än jämförbara aktivt förvaltade Sverigefonder. De tre ETFerna, XACT OMXS30, XACT OMXSB och XACT OMXSBULL jämförs mot samtliga aktivt förvaltade Sverigefonder som har som strategi att investera i stora bolag listade på Stockholmsbörsen. Samtliga utvärderingsmått ger tvetydiga resultat men två av de undersökta ETFerna visar sig ha genererat högre riskjusterad överavkastning än de jämförda fonderna.